fredag, april 25

Äntligen något vettigt; drygt nio mil cykel


Void-kläderna är inte bara snygga, de är sköna satan också!


Åh fy fan vad skönt att ha tränat igen, efter en dryg veckas ofrivillig vila. Kalle Gräfnings smsade mig och frågade om jag ville med och cykla, just därefter så ringde David Mayer och ville träna. Så vi möttes upp vid mig klockan 15,00. Därefter så började vi med att cykla "Aspebodavädan", där mötte vi Daniel Olsson som vände och hängde med. 


Tillbaka i Falun igen så skulle Kalle hem, vi tre andra körde runt Varpan. Efter Varpan så blev jag ensam och bestämde mig för att köra slut på mina redan slaktade ben. Så jag åkte tillbaka till Österå, ut på stora vägen mot Enviken, svängde in i Toftbyn och lastade på till Sundborn och vidare upp till Skuggarvet. I stigningarna upp emot skuggarvet så började jag få lätt krampkänning i benen. Krampkänningarna till trots så hade jag ändå en skaplig känsla i kroppen och bra fighting-skalle. 

Rullade in på gården igen efter nästan 3,10 timmar, med en riktigt nöjd och härlig känsla. Snittpulsen under passet blev 135 och maxpulsen 184! Ett riktigt kingpass! Jag testade idag att höja sadeln på min Sensa, cirka en centimeter, och flytta fram den 0,5 centimeter. Då kändes den ännu bättre.  

Såhär såg passet ut på Strava:


Och här är några bilder:







Inga kommentarer: