måndag, januari 18

1000 höjdmeter skate


Jag lär ju försöka träna lite ibland. Så efter en heldags jobb på skolan var det bara att bege sig hem, byta om och pipa upp till Lugnet för en liten skidtur. I tre timmar hade jag förmånen att ha kul, på den tiden hann jag 39,3 kilometer och klättrade 1005 höjdmeter. Det ger den mediokra marschfarten på 13 kilometer i timmen. Nästan hälften så långsam som dom starka "sörlänningarna", men med mina femliterslungor och ett BMI på 25 så får jag ju vara nöjd att ens kunna ta mig framåt. Det sjuka är att jag tycker att det inte går speciellt sakta rent hastighetsmässigt och att skidorna går lätt. Dessutom så kändes skate-tekniken ruskigt bra idag, det var som jag flöt fram, uppför som utför. Skönt som satan att åka själv, första timmen lyssnade jag på Alex & Sigges podcast, de efterföljande två lyssnade jag på housemusik. Uppskattar verkligen att träna ensam nu och då. Hann upp på Lugnets högsta punkt tre gånger och åkte dessutom några varv nere på VC-banorna för att få lite kupering också. Tycker ibland att milbanan är lite för lätt, och jag gillar inte utförskörningen från toppen och ner till stadion, åtminstone inte när det är kallt. Lätt som fan att frysa då.

Jag hade en förhoppning om en bra känsla, och just den där bra känslan kom smygande efter en timme ungefär. Då tvingade jag mig själv att hålla igen farten uppför, för att spara energi till kommande, hårdare pass. 

Fint på Lugnet idag, milbanan är bra, men 15 kilometersbanan är dåligt packad, knöligt och spårigt. Men det är ju ändå åkbart och inga stenar framme, så det får anses som bra.

Nu ska jag självdö i soffan ett tag, innan det är dags för sängen. Skönt med fullspäckade dagar, jag hinner inte fundera så mycket då. 


Svärmorsmardrömmen.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Funderar också på att åka Bergebo. Hur är banan där? Kuperat?
Fortsätt kör hårt!

"W"

Adam Steen sa...

Bra. Den banan är riktigt fin. Småkuperad, men inte alls farligt