söndag, juni 11

Mitt Rullskidsgalej



Planen med gårdagen var egentligen att springa ett halvmarathon i skogarna i Gagnef. Men Jag är ju kompis med David Holmström som arrangerade galejet nere i Norrtälje och jag vill ju ställa upp på folk jag gillar, så det blev en resa ner till ankarstaden istället.

Jag har inte åkt så många rullskidlopp tidigare och de lopp jag åkt har haft lånerull till elitskidåkarna, förstår ju att det är svårt att få till, men det är det enda rättvisa, förutom tävlingsrull/fria rull. Arrangemanget, banan och allting runt om igår var väldigt trevligt, bra och fint. Men jag är så fruktansvärt dåligt tränad och värdelös nu att jag inte riktigt vet hur fortsättningen ska bli. Jag kände mig lika fet och långsam igår som jag är och som ni kan se på bilderna.

En kilometer efter starten så var det ett spurtpris, jag försökte aldrig ens ta det, direkt efter så började Simon mata på rätt friskt, fick ligga på det jag hade för att gå med honom som tvåa. Med oss i rygg var ett helt koppel med snabba stockholms-elitåkare, som jag aldrig sett eller hört talas om förr.. Simon ligger väl på i någon kilometer, innan han saktar ner en aning, därefter väntade några kilometer med rätt lugnt tempo innan Simon dunkar på satan igen och får en lucka. Jag försöker jaga några kilometer med lyckas inte jaga ikapp, folk står bakom mig och petar/rullar bara, jag matar på allt jag kan med mina ORIGINAL elpex två. Man vill ju gärna tro att folk vill tävla på samma villkor och även dom kör med original-grejer, så jag antar väl att dom gjorde det, man såg ju vilka fullblodselitåkare man hade omkring sig i den städade och välorganiserade klungan som jagade Simon...

Efter en stund när jag försökt jaga Simon på egen hand så försöker jag få upp lite andra, jag blev helt slut av det försöket, kroppen är inte i sitt bästa skick, inte återhämtningen heller. Får slita satan bara för att gå med i rygg på klungan på platten och utför, tappar till och med i suget utför, trots min övervikt. Efter ungefär 14 kilometer så började jag ändå känna att kroppen återhämtade sig lite bättre, hann tänka den tanken och staka två stavtag till, innan någon fin kille körde på min stav så den gick rätt av, kul. Stort tack till Fredrik Hedbys/Team Hedbys som följde med på cykel och gav mig en ny stav direkt. Jag lyckades jaga ikapp klungan ganska direkt, åkte med i ett par kilometer ungefär, blev trött, släppte och blev less. 

Fortsatte åka på det jag hade, men var helt förstörd muskulärt och lyckades inte få upp pulsen något mer. Det kom ikapp åkare efter åkare. En person hade av spetsen när han precis kommit ikapp mig, han lyckades åka lika fort som mig med en spets... Ytterligare gäng passerade mig som om vi skulle ha mötts, det var folk som man skulle kunna köra ifrån på vintern utan stavar, inspirerande läge. Lyckades i alla fall hänga med en klunga de sista 7-8 kilometrarna in i mål. Eller egentligen gick jag inte i mål helt, stannade innan mållinjen, kastade min hela stav i en buske, gick åt sidan och kastade iväg rullskidorna så långt jag kunde. Lugnade dock ned mig en aning när jag fick en folköl av David Holmström strax därefter. Tack för det och tack för en fin tävling! Förlåt för mitt beteende och förlåt för att jag är en av världens sämsta och fetaste rullskidåkare. Nu har jag inga nya stavrör heller, så jag kanske slipper träna i fortsättningen, om jag har tur?! Det är också jätteroligt när man blir hånad av sörlänningarna på facebook så fort man åker dåligt, speciellt i en sport man inte satsar på. Mitt självförtroende behövde inte detta, hade varit bättre med en löptävling där jag vet att jag är värdelös, här har man fortsatt någon form av idé att man kan prestera, men dom dagarna är nog förbi även på rullskidor och skidor.

Siffrorna från min klocka:

1,48,38 timmar
42,85 kilometer
172 snittpuls
188 maxpuls
310 höjdmeter


Bilder och bonusfilm:




Foton: Amanda Welander




Här är en film på Simon Andersson i utbrytning, han låter hälsa följande: "Jag kände mig pigg när jag åkte själv, det var inspirerande att se hur fort dom andra körde. Bifoga filmen för att se hur sjukt snabbt de som slog mig åkte" 

6 kommentarer:

Fredrik sa...

Är man småfet och väger 95 kg borde man väl ändå få tävla och rent logiskt rulla satans mycket bättre utför än någon som väger 75?!
Det är svårare då på vintern när man sjunker ner i snön och inte har någon fördel och bara nackdelar av hög vikt.
Två helt olika idrotter därav borde vi sunkiga led 1 -åkare kunna tävla med er stjärnor utan att få massa skit?

Adam Steen sa...

Ja kanske

Anonym sa...

Håller med dig Adam. Jag själv knappt tom 150 åkare på vasan från norrland åkte Alliansloppet för ett antal år sedan. Körde standard swenor 2:or. Hade inte en chans att hänga på typ 3:e ledsåkare fastän jag åkte det jag kunde.

Flr mig var det första och sista rullskidloppet....

...och ja sörlänningar är otroliga stjärnor. Lopp man åkt söderöver samt typ vasan och liknade så är faktiskt den typiske sörlänningen en otrolig tråkig och hetsig typ som tror sig vara skidåkningenssvar på zlatan för att den lyckats kvala in sig i elitledet...

Adam Steen sa...

Jag förstår, trist ju.

Hahahahah stämmer det! :)

Anonym sa...

Yo, såg du hade några rullisar från skistart med på bloggen för några veckor sen, tänkte kolla om du testat dem? Om man kanske skulle införskaffa ett par, var ju bra pris på dem...

Adam Steen sa...

Hej. Exakt. Har tyvärr inte hunnit orka testa eller monterat dom. Ska väl göra det framöver. Dom verkade rätt så fina faktiskt