fredag, september 29

Ett fint löppass - och ormjäveln låg kvar!


Stannar till vid Bjusan och tittar ut över det stilla vattnet. Andades en sekund och tänkte över livet. Trivs rätt bra ändå, mycket har hänt de senaste två åren och det mesta åt det positiva hållet

Jag tog en ny, nästan exakt samma löprunda som jag sprang med Adam Larsson i onsdags. Skillnaden idag mot då var att jag sprang en extra backe upp till Snickarbodarna (500 meter, 60 höjdmeter) och sprang totalt 25 minuter snabbare. Förlåt Adam, men jag måste ju få hålla AI-puls. 

Inatt så låg jag helt seriöst och var orolig över den där ormen vi såg. Funderade på att åka rullskidor istället, för att slippa råka på orm(en). Jag frågade till och med Amanda om hon trodde att ormen skulle ligga kvar, men hon lovade dyrt och heligt att den fan skulle vara flera kilometer bort. Jo hej, när jag sprang förbi orm-platsen så låg det aset där idag igen, med huvudet mot stigen, men på höger sida denna gång. Lika levande som senast. Kolsvart och äcklig. Hur är det ens möjligt?! Den jäveln har fått smak på människokött, det ger jag mig fan på. Min ormfobi är inte av denna värld. Jag skrek lika högt denna gång, som sist.

Kolla på de två bilderna nedan, pulskurvan från mina löppass, de två cirklarna runt pulstoppen påvisar tillfället då jag träffar på mördardjuret:




I onsdags



Idag

Förutom debaclet med nyss nämnda möte så var det ett fint och bra löppass. Totalt 2,40 timmar, 575 höjdmeter och 25 kilometer exakt. Kroppen kändes bra och benen börjar bli mer vana vid löpningen. Det är (förutom alla jävla ormar) så fruktansvärt härligt att springa i skogen, bästa träningsformen skulle jag nästan säga. Speciellt här omkring Tjärnaberget och Muskboberget, maken till fina vändor är svåra att hitta. Men såklart har dom väl finare och tuffare vändor i Skåne, Torsby och Göteborg... Bättre bloggare också.  



Boss är helt utom sig av lycka när han får komma med ut och springa. Han står och skriker/ylar vid dörren i flera minuter innan. Sen drar han iväg som ett skott till en början, innan jag släpper honom lös och han får kuta fritt.


Myrpassager är inget någon av oss gillar. Boss sjunker ner med sina smala tassar och jag gillar inte att bli blöt/skitig.

Inga kommentarer: