lördag, september 2

Mirakel

Känslan är väldigt speciell. Allt är nytt, ovanligt, obegripligt, fantastiskt, spännande och så vidare. Han är så fin och mysig lilla Alfons. Detta är lite annat än att tvinga sig själv ut på träning efter jobbet. 

Just nu trivs jag rätt bra. Trivs i Borlänge med livet och jobbet. Känns så mycket bättre än förra skolan, vilket jag är väldigt glad över. Träningen har gått mycket över förväntan och jag lade en plan i april fram tills förra veckan. Den planen har jag tränat nästan 30 timmar över, och då var planen redan tuffare än förra året. Totalt har jag nu lite drygt 300 timmar sedan 24 april. Nu tar vi dagen som den kommer, får försöka fokusera på nuet och inte bry mig så mycket om träningen en tid nu. Är ju faktiskt rätt svårt för en sådan som mig, men med miraklet Alfons bredvid mig så går det nog lite enklare! Vår lilla guldklimp vägde in på 3572 gram och mätte 50 centimeter. 

Stort tack för alla grattishälsningar!! Vi mår bra allihopa, något trötta, men väldigt glada!

Några bilder:


Handlade ett förlossningskit igår, behövdes inte alltför mycket. Amanda fick sina värkar ett tag efter klockan 16  och födde Alfons omkring klockan 19. 


Det gjorde ont att se Amanda lida. 


Stolt pappa. 


Alfons. 


Stolt pappa igen. 

Inga kommentarer: