torsdag, januari 11

Två(+?) timmar klassiskt


Fantasifulla bilder nu...

Jag tränade i två timmar idag. Eller det är det som jag matar träningsdagboken med. Men jag stod på skidorna i drygt tre timmar. Jag började med att åka med två skidkillar i klassen i typ 1,15, från skolan till Bergebo, runt där en sväng och sedan tillbaka till skolan igen. Sedan så tog jag bilen upp till Bergebo igen där jag startade klockan och gav mig iväg. 

Jag hann med att åka ner till Medväga, runt på elljusfemman, Igeltjärnsvägen hela vägen ner till Vargliden och sedan ytterligare en gång ner till Medväga. På sina ställen är det fina spår och det är ju sjukt fina förhållanden med cirka åtta minusgrader. Men jag vet inte vad spårgubbarna sysslar med, dom förstör ju mer än vad dom fixar till. Dom har redan nu dragit ett grunt idealspår mitt i elljusfemman inför helgens tävlingar, på vissa ställen har dom sladdat sönder spåret, på andra så har dom plogat upp spåret på en vall och skottat bort snön bredvid så det är ett stort avstånd ner till marken på ena sidan och så vidare. Men man ska väl inte klaga. Idag var jag vid gott mod hela passet och kroppen kändes rätt pigg och bra! 

Jag för en dialog med personen som har lagt upp ett program åt mig och han säger som jag misstänker att jag inte ska fokusera för mycket på pulsen, den är mer en fingervisning. För mig kan den variera mycket, men oftast är den rätt låg. Idag när jag åkte på i ett okej tempo diagonalt uppför från Vargliden så låg jag på 99 slag/minut, utför så åker pulsen under 80. Andra gånger när den varit så har jag känt mig seg/sliten och blivit less. Men idag brydde jag mig inte och dessutom kändes kroppen som sagt bra. Egentligen så är det ju en visning på att man är bra tränad om pulsen är lägre, hjärtat slår ju mer blod per slag och behöver således inte pumpa lika ofta. Dessutom så kan pulsen variera mycket beroende på hur man ätit, sovit, tränat innan och så vidare. Det är nog nästan viktigare att gå på känsla och så får man använda pulsklockan som en fingervisning.

Idag så åkte jag med mina Fischer twin skin, trots minusgraderna så fäste dom rätt bra idag. Tidigare har dom fungerat bäst i blötföre, skönt att få stega ut i diagonalen lite. När jag hade åkt 1,48 så lade jag in sex stycken impulser (maxinsats) stakning á 17 stavtag (10 sekunder), två minuters vila mellan varje. 

Imorgon väntar två lugna pass!

Inga kommentarer: