lördag, februari 24

Försöker kämpa vidare


Morgonpromenad i det härliga vädret

Tjena.

Inatt så har jag sovit bättre och utan hjärtrusningar. Det såg bra ut på siffrorna från klockan också. Jag lyckades få fram ett diagram från gårdagens hjärtrusningar och kan jämföra det med nattens när hjärtat slog normalt: 


Dom röda staplarna är alltså när pulsen rusade



Här är nattens puls, lite skillnad

Det blev en tidig uppgång imorse, redan 05,55 ringde klockan och jag steg upp för att direkt slå på datorn och herrarnas femmil. En mäktig uppvisning av Niskanen, tråkigt för framförallt Rickardsson att svenskarna åter verkade ha dåliga skidor.. Dom verkar inte få till det här med fästvallningen i vissa fören. Det var i alla fall en underhållande tävling tycker jag. Skönt också att komma upp tidigt. Under den senare delen av tävlingen så kom Amanda och Alfons för att göra mig sällskap, mysigt! 


Lördagsmorgon med OS-femmil och kaffe i soluppgången, drömmen

Efter femmilen så tog jag Alfons i vagnen och gick en kortis under tiden som Amanda sprang. Totalt blev det lite drygt fyra kilometers promenad för mig. Riktigt fint väder och krispigt ute, vargavintern håller i sig. Passerade bland annat detta fina skidspår mellan Paradisbacken och Skräddarbacken:




Skoterspårat och fint

Hade ju varit trevligare om jag kunde få träna, men jag försöker kämpa vidare med det jag har och försöker ändå vara positiv så gott det går. Försöker promenera något varje dag i väldigt lugn takt med under 100 i puls och dessutom så har jag fastat under dagtid, för att endast äta middag under de senaste dagarna. Allt för att försöka att inte bli alltför fet. 

Imorgon väntar en sista OS-dag, ska väl se damernas tremil tänkte jag. Sjukt att Norge krossar och slår medaljrekord. Drygt fem miljoner invånare och leker med nationer med 50-talet mer invånare. Det är ju inte utan att man börjar fundera på vad dom håller på med. På längdskidor så vet vi ju att underlaget och deltagarna på tävlingar är enormt, dom har ett galet manskap att plocka av och det är ju en helt annan inställning till längdskidor där mot alla andra länder. Men ändå, totalt överlägsna överlag i vinter-OS. Sen all den här historian kring först Sundby och astmamedicineringen (som är brutalt mycket mer än  "normal" dosering) och även Johaug. Många av de norska åkarna har ju blivit mer mänskliga efter detta.. Tror inte att Kalla blivit bättre, snarare att Marit blivit lite mindre bra.. Nåväl, har man inte åkt fast i någon kontroll så är man ju inte dopad, på papperet åtminstone. 

Nu väntar en ny promenad till affären och sedan ska vi till Gävle för att hälsa på en kompis till Amanda. Det gäller att försöka leva och göra annat nu, än att bara sitta i soffan och vara bitter över utebliven träning och tävling.

Inga kommentarer: