fredag, maj 18

Stakintervaller med trötthet redan innan, som gjort för (o)succé?!


Äntligen har jag tagit fram Leki-stavarna igen, vilken känsla och så jävla skönt att kunna skruva på spetsarna!

Goder afton sjörövare!

Jag försöker ju testa lite nytt här. Detta kanske låter konstigt, men att köra intervaller och tävlingar när man är pigg är ju "ingen konst". Men för undertecknad åtminstone så är det rätt tufft och lite av ett problem när jag är trött, sliten, seg och så vidare. Speciellt mentalt. Så syftet med dagens pass var att försöka träna lite på det. Att köra på trots trötthet. Kan ju vara nog så bra. Jag vet ju hur irriterad jag blir när pulsen är låg och musklerna är tomma. Idag var en sådan dag och jag tycker jag genomförde det hela med beröm godkänt. 

Dagens andra träningspass började med att jag åkte lugnt i 40 minuter, ner till Rågåker för er med lokalkännedom. Där så startade jag först en 15 minuter lång tröskelintervall, planen var att försöka ignorera pulsen, åka med bra tryck och teknik, samt försöka hålla långloppsintensitet. Jag åkte mestadels platt (45 höjdmeter, 20 fallmeter) och höll i alla fall 21,0 km/h i snittfart (Elpexfyror fram och treor bak, identiskt med treor), pulsen kom upp över 160 på slutet i alla fall, bra Adam. 

Därefter så vilade jag en minut och startade sedan ett block med fem stycken treminutersintervaller bort mot och upp i Skräddarbacken. De första två var på platten och de sista tre mestadels uppför. En minuts vila mellan alla. Lyckades hålla bra tryck, även om jag blev lite trött muskulärt. Kom upp i 171 som maxpuls i alla fall och höll bra fart jämfört med tidigare gånger i samma backar. 

Skramlade ihop 1,30 totalt och 30 minuter intervalltid. Bra och annorlunda pass. 

Imorgon väntar ett lugnare och längre pass!

Inga kommentarer: