söndag, juli 29

60 minuter tröskel med impulser


Tjena!

Jag bestämde mig redan i början av uppvärmningen att jag skulle göra ett bra pass, trots pissvädret och då var inställningen sedan därefter. Skönt att man har lite skalle ibland ändå. Regnet till trots så var det riktigt varmt att träna idag, även om det stundtals hällde ner. Jag valde kort-kort, långa kläder blir ju bara blöta, tunga och kalla. Jag mötte upp Adam i Medväga och sedan så var det dags för att avverka dagsverket. Idag körde vi båda på förhållandevis nya Elpex-skidor med fyror bak och treor fram. Senast vi körde detta tillsammans så åkte Adam skate på Marwe 6 och jag stakade på skidor med fyror fram och treor bak, dessutom så var det torrt då, idag körde vi ungefär samma vända. Lite förenklat så startade vi i Bomsarvet, åkte ut till riksväg 293, in förbi Vallmora, Smedsbo, Stråtenbo, vände strax innan infarten till Aspeboda, raka vägen tillbaka på 293 och målgång i Bomsarvet igen. 

Adam hade fått för sig att jag var starkast idag, kanske för att jag stötte på honom med ett bra självförtroende i mötesögonblicket. Det mentala spelet är viktigt.  Idag blev det faktiskt att jag drog hela tiden, men även om man har någon bakom sig så tycker jag att det gör mycket många gånger, hade nog inte klarat att åka så fort som jag gjorde idag själv. Det känns inte så i alla fall. Man blir liksom tvungen att hålla i, även om det känns tungt ibland. 

Vi körde 60 minuter i ett svep, impuls (spurt/maxinsats) med 12 stavtag var sjätte minut. Såhär blev siffrorna (snittgudarna kan förbise kommande avsnitt):

20,76 kilometer, 165 höjdmeter, 162 snittpuls, 175 maxpuls, 20,76 km/h snittfart

Det var dyngblött på vägbanan och jag kände mig lite sliten muskulärt sedan veckans styrkepass. Pulsen var lite seg att få upp till en början, därför kan det vara "skönt" att lägga in lite spurter för att bli lite extra trött och för att få bryta av det monotona rörelsemönstret en aning. Även vinden var stundtals lite jävlig idag, skulle jag sätta en ungefärlig procent på motvind så säger jag 50%, men jag har ju satt mig i en sådan situation att det blir lite "vargen kommer-syndrom" när det kommer till motvind, ni tror mig säkert inte längre. Men allt det till trots så kändes det stabilt och helt okej. Dessa pass är något jag ska försöka köra återkommande, tidseffektivt och ger en bra hårdhet. Jag har ju som ni vet inte tid eller lust att köra en massa fyratimmars- och vasapass. De tävlingar jag kör är ju oftast två timmar långa och då tror jag att jag klarar mig skapligt på detta. Känns som jag försöker rättfärdiga min mindre träningsmängd med en massa bortförklaringar här och där, men ni förstår säkert.

Efter träningen som totalt blev 2,15 timmar och 37,5 kilometer så blev det sju kilometers promenad med min mamma till IKEA, jag hann även med tre kilometers promenad imorse innan frukost, så veckans totala mängd där är 70 kilometer, snyggt! Jag har ju även fått dille på pannkakor som ni kanske märkt och igår testade jag ett nytt recept utan mjöl (LCHF alltså): tre ägg, tre deciliter havremjölk, lite salt och 1,5 matskedar fiber husk. Dom var nästan lika goda som vanliga pannkakor och utan kolhydrater, grymt!! Jag försöker ju i största möjliga mån att undvika kolhydrater i vardagen, för att tappa lite vikt. Men inför, under och efter hårda träningar och tävlingar så intas det såklart kolhydrater. Även i vardagen från och till när suget blir för stort..

Avslutningsvis så måste jag nämna den tragiska nyheten om att Vibeke Skofterud avlidit. Jag blev oerhört tagen av den nyheten och tyckte verkligen att det var sorgligt. Vibeke som jag haft som idol  och varit lite småförälskad i sedan jag såg henne första gången på Svenska skidspelen i början av 2000-talet. Må du vila i frid. Vid sådana här besked så får man ju sig en tankeställare, är det så viktigt med alla tjafs och bråk här i livet, politik hit och dit, att det är städat hemma, att man sparar sina pengar istället för att göra roliga saker. Det viktigaste i livet är nog ändå att man försöker uppskatta det man har och att man i största möjliga mån försöker vara här och nu. Ta hand om er kära läsare!




Inga kommentarer: