torsdag, augusti 9

Diagonalat satan idag!


Jag åker med mina lite längre stak-stavar även vid klassisk åkning, tycker det funkar helt okej!

Om jag minns rätt så var detta mitt andra pass på rullskidor detta året som jag använde benen vid klassisk åkning. Ni förstår ju att det inte händer ofta. Hade jag tränat mer timmar så hade det säkert blivit mer klassisk åkning, men jag väljer att prioritera stakningen med tanke på den förhållandevis ringa träningsmängden. De fyraveckorsperioder som varit hittills i år har jag fått in följande mängd i timmar: 53 - 54 - 56 - 46 (tre dagar kvar). Att jämföra med förra årets fyra första perioder på: 50 - 60 - 77 - 82. Nu är inte timmarna allt som tur är och glad är jag för det. Jag har varit inne på det många gånger förut, jag tror inte jag behöver alltför mycket timmar, snarare kvalitet. Dessutom så borde det ändå vara någon form av väldigt lugn mängdträning när jag går i skaplig takt 6-7 timmar i veckan, vi låter mig luras av det åtminstone. 

Jag var precis som jag misstänkte väldigt trött på dagens träning, veckans två första pass med 20 kilometer hård löpning och styrketräning hade verkligen satt sina spår. Trots att jag bara åkte lugnt så var det ändå jobbigt både mentalt och fysiskt. Jag vet inte vad det är, men på distanspassen under den senaste tiden så har jag verkligen fått tvinga mig själv till att fortsätta åka. Det har varit tråkigt, jobbigt och tiden tycks stå still. Jag vet inte om det är för att jag vill vara hemma med familjen, om jag är sliten eller om jag bara är less på att träna. Intervallpassen och styrkan till viss del funkar ju bra, även om dessa pass också är jobbiga på sitt sätt både mentalt och fysiskt. Men just distanspassen har inte varit någon rolig historia på slutet, nu upplever jag 2,5 timmar långa pass långt värre än vad jag förra året kände inför fyratimmars. Men det är väl bara att härda ut antar jag, de tävlingar jag kör är oftast strax under två timmar långa, så jag tror inte det är någon fara, dessutom så brukar jag aldrig ha några problem med distansen i tävlingssituation, så länge jag är hyfsat tankad med vila och energi inför. 

Tog mig i alla fall igenom dagens pass på 2,30 timmar med mina gamla Elpexfyror som jag tycker rullar tungt utav bara helvete. Mestadels höll jag till i Skräddarbacken för kuperingens skull och åkte diagonal samt stakning med frånskjut så ofta det bara gick, för att aktivera hela kroppen och för att få blodgenomströmning ut i mina trötta muskler. Tur att jag åker med lurar i öronen och med ljudbok från BookBeat på, annars hade det varit ännu tuffare. Just nu lyssnar jag på "Höga Kustenserien" av Susan Casserfelt, helt okej böcker ändå! Testa ni med, registrera er och få 14 dagars gratis lyssnande!

Imorgon tänkte jag köra ett stakintervallpass igen!



2 kommentarer:

Anonym sa...

Hur långa är dina stakstavar?

Adam Steen sa...

155 upp till toppen, men 150 där remmen går ut