fredag, september 14

Stakintervaller med ”nu lägger jag av”-känsla


Man (läs; Adam Steen) har ju sådana pass ibland när allt känns röv. Idag var det tydligen en sådan dag. Den ena rullskidan lät illa, vinden var orkanmässig, pulsen var på gränsen till döende, noll tryck i musklerna och humöret var i moll. Jag gjorde dock det jag kunde för dagen och genomförde passet efter bästa förmåga. Det blev två mindre utbrott där jag ropade ”jävla fittvind”, i övrigt så höll jag mig lugn. 

Jag körde tio stycken treminutersintervaller med en minuts vila mellan varje. Snittfarten varierade mellan 17,9 och 25,0. Snittpulsen var strax över 150 på de flesta och maxpulsen för passet var 168. Ridå. Men så kan det vara ibland, det har varit en hektisk dag och jag har många hårda pass bakom mig. Vissa dagar känns det åt helvete och andra dagar känns det bara dåligt. Så är det med det, jag antar att livet fungerar så. 

I 75 minuter var jag ute och hade roligt! Jag körde med Elpexfyror bak och treor fram. Imorgon blir det en bättre dag!

Inga kommentarer: