lördag, mars 31

Magiskt i Gyllbergen












Tjena!

För första gången sedan min nya ”comeback” så tränade jag idag med sällskap. Jag mötte upp med Måns Sunesson och Oskar Lundqvist uppe i Gyllbergen. Idag bjöds vi återigen på ett härligt solsken, precis som alla andra dagar denna vecka som för övrigt är en riktig kungvecka med både nyss nämnda solbadande, men också en galet härlig återkomst till mitt kall här i livet: träningen. 

Det var skönt att ha med sig två guider idag som hittade. Fick se mycket för mig nytt där uppe i paradiset Gyllbergen. Jäklar vilken fin natur alltså och bitvis riktigt fin kupering. 

Min kropp var lite sliten idag sedan de tidigare passen under föregående dagar. Allra mest sliten var jag efter gårdagens tio maxinsatser, kändes fint i stakmusklerna idag och jag var allmänt lite loj i musklerna. En annan rolig upptäckt är att jag för ovanlighetens skull idag åt frukost (egengjord risgrynsgröt och två kokta ägg), mot slutet av passet var jag väldigt hungrig och energilåg, det hade jag ej varit om jag skippat frukosten.. 

Totalt blev det 2,20 timmar och ungefär 31 kilometer. Fördelat på cirka 70/30 stakning/skate. Planen var mer skate, men skaren var inte tillräckligt bra för det. Kanske kommer senare i vår, för det kommer garanterat vara åkbart länge till där.

fredag, mars 30

Dubbla pass med maxinsatser idag

Jo men visst, idag har jag tränat dubbla pass. Egentligen inte mycket till träningspsss för er fullblods-elitidrottare. Men för mig som är både låghalt och avdankad räckte det gott och väl. 

Efter en promenad på morgonkvisten medan Amanda tränade så blev det sedan följande:

Pass 1




Jag stakade upp till vattentornsbacken längs Skräddarbackens elljusspår, väl där så körde jag tio stycken maxinsatser á 25 stavtag (13-15 sekunder) uppför med stillastående start. Vilan mellan blev 2-3 minuter ungefär. Efter detta så åkte jag hem igen. 

Totalt 40 minuter, 7,15 kilometer, 136 i snittpuls och 172(!) i maxpuls. 

Pass 2





Vi blev bjudna på påskmat hos mina föräldrar. Efter det så åkte pappa och jag ner till Lugnet för att testa några nya skidpar. Det blev upp och ner i samma backe, plus en lite längre slinga runt den gamla motionsslingan. Det är skillnad på Bergebo och Lugnet alltså, satan vilken klass det är på spåren i Falun, inte världsklass kanske, men väldigt nära! Fick även testa NNN/turnamic-bindning, riktigt bra grejer måste jag säga, har dock inte tvivlat på det heller för den delen.. Jag och min bror är ju dom enda i världen som fortfarande tävlar på SNS-bindning. Kanske för dom fina kontraktserbjudandena på 25% rabatt?! 

Det andra passet slutade på 45 minuter och 8,58 kilometer. 

Imorgon kanske det blir lite mer ”riktig” träning igen! 





torsdag, mars 29

Sopat hem ett KOM på dagens stakpass




För fjärde dagen i rad så blev det skidor i timmarna två. Precis som igår så åkte jag på spåren hemmavid, upp till Hyttbro, Bjusan och Halla fäbodar. Idag blev det endast stakning i det fina föret. Jag vet att det finns ett strava-segment längst uppe på spåret, ett varvspår på nästan två kilometer. Jag passade på att trycka på lite där för att dels testa kroppen, men också ta det som tillhör mig (KOM). Båda uppdragen blev lyckosamma. 

Nu har jag lyckats få ihop 110 kilometers skidåkning hittills denna veckan. Fler lär det säkert bli. Det känns rätt okej ändå faktiskt, men jag försöker skynda långsamt. Efter träningen blev det lite TRX-styrka med och utan viktväst. 

Snart påskferie




Glad påsk kära vänner och läsare!

Skärtorsdagen idag och sista dagens jobb innan det väntar en elva dagar lång ledighet om jag nu räknat rätt. Det ska bli skönt, hoppas vädret håller i sig och att kroppen fortsatt vill träna, då kan det bli kanon!

Under ledigheten så ska vi bland annat upp till Sälen några dagar, det ser jag verkligen fram emot. Ska försöka köra minst ett vettigt gympass också, även om det tar emot i detta pangväder. 

Jag kommer väl få skäl att återkomma redan senare idag, hej på en stund!

onsdag, mars 28

Klassiskt i fina miljöer




Sen eftermiddag och tidig kväll har jag spenderat i skidspåren omkring Skräddarbacken, Bjusan och Halla fäbodar. Till sällskap hade jag en ny ljudbok (serie) som jag tänkte göra sällskap efter att just ha lyssnat klart de fyra böckerna om kommissarien Evert Truut, denna gång så tänkte jag ge Vilhelm Mobergs böcker om utvandrarna chansen. Spännande. Mitt inne i lyssnandet så blev jag livrädd när orienteringsfantomen Rikard Claeson åkte ikapp mig, jag skrek och hoppade högt. Så kan det vara. Det brukar inte höra till vanligheterna att jag blir ikappåkt på det sättet och dessutom är det inte så vanligt med sällskap uppe i skogarna där. 

Jag åkte på mina Twin skin idag, som vanligt är det dugligt, men inte jättebra. Men denna gång var det bitvis isiga spår och bitvis mjuka, så det är ju ändå ett bra alternativ. Försökte stega på i skapligt tempo uppför, blev andfådd men ändå känns det skapligt bra och kontrollerat. Totalt blev det två timmar. Fint pass. Under stora delar av passet var det behagligt och härligt, men i utförskörningarna hemåt så blev det plötsligt kallare och jag höll på att förfrysa mina känsliga fingrar än en gång. Nu har jag slagit om helt och trivs med kallgrader och snön, våren får gärna vänta ett tag för min del. 

Behöver: lön, träningstimmar, ledighet +ANNAT




Det har varit två trevliga och ganska hektiska dagar hemma med Alfons. Jag är dock hellre hemma än på jobbet även om jag nu får än mindre i ”lön” varje månad. Går ju knappt runt. Undra hur länge det är värt att ens gå upp ur sängen för 10k i månaden? Skulle ha hittat någon annan sysselsättning som genererar lite deg, men hur och vad?! Borde ju finnas halvtidsjobb som ger betydligt mer än detta?! Skönt är dock att vara ledig på alla lov, även om jag inte får betalt då heller.. Som jag tidigare varit in på så är det ju ett bra jobb så länge jag tävlar, men frågan är om det inte hade funkat bra även på något annat jobb? Min tanke har ju varit att gå yrkeshögskola i ett år eller så, för att sedan hitta ett bättre betalt yrke. Hade ju kanske varit än bättre med tid för träning då? Köra ett år med CSN, vilket ger mer än dagens ”fickböslön”? Vad tror ni? Hjälp mig här? Inte fan skulle ni ge er av till ett jobb för mindre än 10k i månaden, och dessutom förväntas göra något annat än att sitta i ett fikarum borde nästan vara olagligt? Nej, jag måste komma på något under våren nu hur jag ska göra.. Jag trivs ju ändå med jobbet och skolan. Men pengar är ju viktigt det också.. 

För övrigt så är det ju i alla fall bra. Solen skiner och minusgraderna består. Det bjuds på lax här i skolan idag också, dyrt ska det vara, kommer bara äta det och grönsaker. Efter jobbet och cykling hem (har ju inte ens råd att åka Benz) så tänker jag köra ett nytt skidpass. Lika bra att passa på med träningen så fort jag får tid till det. Om några pass så tänker jag lägga in lite impulser för att försöka underhålla snabbhet och muskler. Under helgen kanske det blir ett gympass också, vi får se. Mycket velande nu. Ska bli skönt med en längre ledighet över påsk och resa till sälen för att åka lite skidor, med och utan skidvagn.

Under gårdagen så hann jag med en promenad på tio kilometer med viktvästen när Amanda jobbade. Min tanke är att försöka vara väldigt aktiv under de dagar jag är pappaledig, både för Alfons skull, men också för min egen. Borde ju vara bättre än att vara soffliggande åtminstone. 

tisdag, mars 27

Två timmar drömskejt



God eftermiddag.

Precis som igår så bjuds vi på ett magiskt vackert väder här i Borlänge, strålande solsken, inte ett moln och några minusgrader. Jag har även idag varit i Bergebo för att skida en sväng. Jag började med att åka två varv på elljusfemman, sedan så mötte min gamle löparkompanjon David "Hellbaz" Hellberg upp mig vid skidstadion och jag fick visa upp det finaste Bergebo hade att erbjuda - likt en tvättäkta Borlänge-sosse, man blir ju nästan tårögd. Vi tog oss ner till Vargliden där vi glatt kunde konstatera att dom pistat, drömmen alltså. Denna vintern är magisk. 

Stakning igår, skate idag. 54 kilometers skidåkning på två dagar säger pulsklockan. Jag kommer fortsätta i denna stil nu, försöka komma igång alltså. Löpningen vill jag också komma igång med så småningom, men det är inte någon jättebrådska ännu, dessutom så sprang jag en del löpband en bit in i säsongen, så jag bör vara lite bättre rustad för löpningen när det sedan är dags för det. 

Nu ska jag bege mig ut med Alfons i det vackra vädret och försöka njuta av pappaledigheten. 

Golvslipning


Tjenare mina läsare.

Det finns fula oslipade golv och så finns det fina slipade golv. På golvslipning i Stockholm så kan man få hjälp med att slipa sitt golv för att få det fritt från fula märken, fläckar, slitage och annat som förstör det från början fina golvet. Det kanske också behövs omvårdnad av ditt trägolv för att det ska behålla sin lyster och även i fortsättningen få vara motståndskraftigt från smuts, damm och slitage. Kolla in hemsidan för att få hjälp med allt inom trägolv och golvslipning. De har gjort väldigt fina jobb, så ni kommer inte bli besvikna!

Det finns en rad olika ytbehandlingar, dom använder sig av riktiga proffsmaskiner för ändamålet, ni kan få använda ROT-avdrag och ni får fem års garanti på jobbet!

måndag, mars 26

Återtåget - nummer?!


Tjenamors!

Ja, för vilken gång i ordningen är denna comeback tro? Spelar ingen roll, den är avklarad och nu blickar jag framåt. Det ska erkännas att trots ledig förmiddag (Amanda börjar jobbet vid lunch), fri att träna, kanonväder ute och en vilja att komma tillbaka så var det ändå tufft att ta mig ut. Jag fick uppbringa mycket mental styrka för att ge mig ut i ensamheten på ett träningspass. Vis av erfarenhet så vet jag ju med mig att det är tufft att ge sig ut på träningspass efter en längre vila, dessutom när det inte är någon tävling på länge för min del. Men jag kommer kämpa på nu, köra ett antal lugna pass på 90 - 120 minuter för att komma igång, varva det med styrkepass (hårdare än igår såklart..) och sedan promenader med Alfons i vagnen. 

Jag blev positivt överraskad när jag såg att temperaturen på Benzen visade 3-4 minusgrader på väg till Bergebo. Blev lite bitter när jag ställde mig på skidorna och såg att det låg 2-3 centimeter nysnö i spåret och jag knappt tog mig framåt. Men väl ute på Igeltjärnsvägen hade dom packat med skoter och det blev ganska lättfört ända ner till Vargliden, king! Mötte även en av spårgubbarna som sa att dom skulle ut med pistmaskinen ikväll för att pista ända ner till Vargliden, magiskt. 

Kroppen svarade väldigt överraskande helt okej, var inga problem alls att åka, varken muskulärt eller orkesmässigt. Kanske har mina många och skapligt långa promenader underhållit min kropp skapligt i alla fall. Jag var ute i två timmar, endast stakning, kanonfint väder hela tiden och spåren håller väldigt bra klass. Minusgraderna under natten hade gjort spåren rätt hårda och stavarna sjönk knappt ner något, hoppas dessa förhållanden håller i sig ett tag nu. 

Efter skidåkningen så blev det en snabb vända i källaren för lite TRX-övningar med viktvästen på mig. Nu ska jag försöka ta hand om Alfons på min första riktiga föräldralediga dag.

söndag, mars 25

Lätt gym


Tja!

Idag har jag rört på mig lite grann bara. Tänkte att jag börjar ”på riktigt” med träningen imorgon måndag. Jag har i alla fall tagit mig ut på en åtta kilometer lång promenad, samt cyklat till gymet där jag knappt hann dit innan jag drog hem igen, men jag körde åtminstone lite:

- Marklyft 5 x 5, 100 kilo

- Bänkpress 5 x 5, 70 kilo

- Knäböj 5 x 5, 60 kilo 

Skönt med en lugnare helg innan jag försöker lägga in lite mer träning igen i livspusslet. 

lördag, mars 24

Lördagsfeeling


Cool-sötingen Alfons

Tjena tjena.

Helg och även långhelg nu för mig då jag måndag-tisdag kommer vara pappaledig, ända fram till skolavslutningen i början av juni, kanon!! 

Trist väder idag, gråmulet och några plusgrader. Typiskt när man är ledig, men vad gör man. Bara att gilla läget. Min tanke med dagen var att köra gym, men jag sov så dåligt inatt och är inte så sugen, så det får bli en promenad istället. Så kan det vara, ingen press och ingen stress. 

Igår så fick jag hem lite prylar från cykelkraft också:


Perfekt med ett nytt och riktigt lås. Tidigare hade jag bara något snik från biltema, så detta är nog ett rejält lyft!

fredag, mars 23

HAN ÄR TILLBAKA!!


Tjena!

Nu jävlar, första skidpasset och första riktiga träningen sedan bedrövelsen i Bessemmerloppet den 18:e februari. Och vet ni vad?! Jag kände mig nästan lika glad och positiv som längdskidåkar-tjejerna låtsas vara på Instagram. Då förstår ni kanske vilken lättnad det var att få komma ut och röra på sig igen?! 

Tillsammans med skidprofil-gänget så blev det 75 minuter (17,84 kilometer) skate i ett väldigt fint före uppe i Bergebo. Nattens enda lilla minusgrad hade gjort spåren bara en aning isiga, perfekt blandning mellan lättfört och perfekt grepp för skateskidan

Kroppen kändes oroväckande bra, pigga muskler och glatt humör. Nu kör jag på vidare efter humör och känsla. Inte hårt, inte mycket och inte länge. Men träna ska jag göra. Förhoppningsvis kommer det ut något positivt ur detta till nästa säsong. 

torsdag, mars 22

Idag har jag haft 180 i puls!


Nöjd kille efter avklarat arbets-EKG på Falu lasarett

Jag har ju så smått börjat tänka på träning igen. Våren är här vad det verkar, suget att röra på mig mer än mina tråkiga promenader växer. Jag har börjat skriva upp lite tankar och idéer kring träningen nu och framåt. Tanken är att jag tränar lite som jag känner fram till vecka 17 då det nya träningsåret börjar. Jag smyger igång och försöker sakta komma tillbaka i skaplig form igen. 

På dagens arbets-EKG (som kostade 350(!) kronor) så pratade vi lite om läget. Dom berättade åter om att jag endast hade ett lite förhöjt värde, men det tillsammans med min historia/mina symptom och den tidigare hjärtmuskelinflammationen gjorde ju att dom tog det säkra före det osäkra. Dessutom var det i tidigaste laget att göra ett sådant test idag, men efter att mitt blodprov visade på bra värden igen och att jag kände mig pigg så körde vi på ändå. 

Jag snurrade på testcykeln med 60 i kadens i cirka 13 minuter, på slutet höll jag 290 watt och peakade 180 i puls. Ni hör ju att det inte är något monster som satt på hojen. Tidigare har jag ju åtminstone klarat 4 x 4 på 300 watt, men så har jag ju vilat en månad också.. 

Hela testet såg okej ut och man såg endast ett enda dubbelslag/extraslag under hela tiden. Det var inte alls någon fara och jag kunde få smyga igång lagom, skulle jag få bekymmer så var det bara att kontakta dom igen. 

Det var ett ganska skönt besked må jag säga. Nu kommer jag som sagt smyga igång det hela och sedan börjar uppbyggnaden inför en ny säsong och en starkare Adam Steen!

Imorgon tänker jag att jag borstar av skidorna och hänger med eleverna på skidprofilen, skön början på helgen och min första av många långhelger (pappaledigheten måndag-tisdag). 

onsdag, mars 21

Birken och tacksamhet


För lite drygt två år sedan så åkte jag Birkenbeinerrennet och blev 67:a. Det var ett rejält slit, bland de jobbigaste tävlingar jag gjort, men det var en häftig upplevelse och ett riktigt fint lopp. Jag körde med mitt Salomon-bälte runt magen med dricka och med en USWE-rygga med kläder och vikter. En bra kombo! Jag gör gärna om både det och många andra lopp. Skidåkningen är ju något jag gärna fortsätter med, så länge jag vill träna på och försöka utvecklas så tänker jag tävla. Blir det så att jag inte har motivationen till att träna på en sådan nivå att jag är lika bra eller bättre så är det inte någon idé att fortsätta tävla känner jag. Men där är vi inte än. 

Någonting som jag tänker på och uppskattar alldeles för sällan är det här med min ländrygg/rygg som under säkert tio års tid till och från krånglade rejält. Det var både i tävlings- och tränings-sammanhang, men framförallt i vardagen som den ställde till rejäla problem för mig. Det är ju lätt att förtränga nu när den nästan är helt problemfri, men det var ett rent helvete bitvis. Jag var nästan helt övertygad över att jag hade diskbråck eller något annat allvarligt. Jag kunde knappt klä mig på morgnarna, haltade, var stel, kunde knappt hosta/nysa, sitta still var inte speciellt skönt och så vidare. Jag var rädd att dessa problem bara skulle bli värre och värre under min livstid. Jag försökte söka hjälp hos diverse personer och institutioner men ingen kunde hjälpa mig och inget syntes på röntgen. Till slut så kom jag själv fram till att problemen var muskulära, inget som gick att stretcha bort utan snarare så var det bålen och framförallt de inre magmusklerna som var för svaga och/eller inaktiverade. För cirka två år sedan så började jag köra ett gäng TRX-övningar en gång i veckan och därefter har min rygg blivit bättre & bättre. Idag så känner jag som sagt inte av den mycket. Ibland kan det hugga till i ryggen lite och jag måste stretcha den, men i det stora hela så är den nästan helt bra. Visst kan jag vara lite trött, få kramp i den och ha lite ont, men det är ändå under ”normala former”. Det är något som jag är väldigt tacksam över!

Igår så blev det en ny mil promenad med 10 kilos viktväst, 100 utfallssteg, fem minuter jogg utför och TRX-styrka. Idag blir det väl något liknande kan jag tänka mig och imorgon väntar arbets-EKG!



tisdag, mars 20

Trevliga dagar


Tjena!

Inatt sov äntligen Alfons lite bättre, väldigt välbehövligt må jag säga! Idag är jag inte som ett vrak för en gångs skull. 

Under gårdagen så kom Alfons kusin och min mamma för att göra oss sällskap medan Amanda jobbade. Vi gick en sväng upp emot Bjusan först, där stannade vi och fikade. Sedan gick vi till Willys för att handla också. Tillbaka hemma igen så åkte besökarna hem, då tog jag och Alfons en till kort promenad för att få ihop tio kilometer totalt. Under dessa promenader så fick jag också in 2 x 100 utfallssteg och efteråt så körde jag lite TRX-band för att försöka skrämma fram de djupt gömda magrutorna någonstans; ho ho - var är ni?! 

Idag så ska jag hem och sedan kommer väl proceduren upprepas med promenad, ljudbok och TRX-band. Något i den stilen. 

Njutbart att våren (troligen) börjar närma sig med sol ute, på torsdag väntar arbets-EKG och nästa vecka börjar pappaledighet. Kämpa på Adam!! 


måndag, mars 19

Pappaledig och test av GPS-klockor




Helgen innehöll soliga dagar, tidiga kvällar, tidiga morgnar och många uppvaknanden under nätterna. Inte många timmar sömn på sistone, än mindre för Amanda. Kämpigt nu alltså, skönt att jag inte tränar så hårt nu i alla fall, då hade det blivit riktigt tufft. 

Idag fick jag reda på att dom hittat en vikarie för mig från kommande vecka så från och med måndag ända till skolavslutningen kommer jag vara pappaledig måndagar och tisdagar, medan jag onsdagar till fredagar jobbar normalt. Skönt och bra, men det kommer bli tufft att ta hand om Alfons hela dagarna medan Amanda jobbar. Nästan värre än att jobba tror jag. Ja ja, bara att göra det bästa av situationen. Förhoppningsvis blir han bättre i magen, eller vad det nu är som stör honom. Vi kommer dock få en del kvalitetstid, det är jag övertygad om. 

Efter dagens jobb så kommer mamma förbi, tillsammans med Alfons kusin. Då ska vi ut på en promenad, det blir trevligt. Ska försöka mig på lite utfallssteg och handling på Willys under promenaden och på kvällen så tänkte jag drämma till med lite TRX-band. 

Igår så promenerade vi tio kilometer på morgonkvisten. Amandas Suunto och min Polar hade vi på styret till barnvagnen. Planen var att även ha min Apple Watch där, men den pausade hela tiden då den inte kände av min handled (går säkert att stänga av den funktionen, men jag vet ej hur) så den fick jag sätta på armen. Till slut så skiljde det någonstans mellan 10 och 20 meter mellan Suunto- och Polar-klockan, 0,1-0,2% ungefär, det är ju godkänt. Däremot så släpade min Apple Watch efter med några hundra meter efter sju kilometer. Jag fick en idé då om att när den klockan är inställd på promenad så använder den sig av stegräknaren istället för GPS, och när jag går med barnvagn så har jag handen på handtaget. Lika när vi åkte skidor dagen innan så använder jag ju inte armarna i promenadliknande rörelser utför, därför tappar den klockan. Så när vi gått exakt sju kilometer så bytte jag till cykling på Apple watchen och då blev även den mer synkad med de andra två klockorna och höll sig inom 20-30 meter på de resterande tre kilometrarna av promenaden. Skönt. Hade det fortsatt felat så hade det gjort mig på ett oerhört dåligt humör. 


Uppsättningen på barnvagnen 

söndag, mars 18

Galet vackert i Gyllbergen









Tjena!

Ovan har ni några av bilderna jag fick med mig från Gyllbergen igår, vet inte riktigt vad det är men ibland så blir kvalitén så dålig på bilderna när dom laddas upp här på bloggen, såhär dålig fotograf är jag inte, bara så ni vet. 

Jag har vad jag minns endast varit i Gyllbergen en gång, det var säkert 25 år sedan och jag minns att jag inte alls gillade det. Igår var det lite annat ljud i skällan med årets finaste dag, vårsol, några minusgrader och helt sjukt mycket snö. Det var jag, Amanda, Alfons och Alfons mormor & morfar. Vi tog en tur där vi åkte förbi den mäktiga masten där uppe, otroligt fina vyer och spår. Dock så fick jag för mig att jag några gånger i början av turen fick lite dubbelslag på hjärtat, inbillning eller ej? 

Enligt min Apple Watch så åkte vi 10,46 kilometer (jag ställde den på utomhusgång, skidåkning fanns inte), enligt Amandas Suunto så åkte vi 12,7 kilometer. Det var ju en ganska sjuk skillnad. Vi testade också under en promenad på lite drygt tre kilometer, även där skiljde det sig så mycket som 200 meter. Vi ska testa att använda dessa två klockor och även min Polar idag (den har jag erfarenhet av att stämma rätt så bra), genom att sätta alla tre på barnvagnens handtag så kanske vi kan se ännu tydligare hur stor differens det är. Har ni någon erfarenhet mellan dessa olika märken och klockor? Det borde ju inte skilja så mycket kan jag tycka. 

Förutom gårdagens lätta skidtur och promenad så körde jag även en kortis med TRX-banden nere i källaren. Behöver ju hålla igång och inte bli för fet. På kvällen var både jag och Amanda sjukt trötta, jag har sovit 6-6,5 timmar/natt den senaste tiden, i minsta laget för min del. Alfons har varit rätt så gnällig under nätterna igen. Förhoppningsvis blir det bättre. Någon gång..

Under gårdagen så nåddes jag av nyheten att Anna Haag & Emil Jönsson skulle avsluta sina karriärer. Trots att jag varit lite anti dom och tyckt att dom inte levererat alls så kändes det ändå vemodigt och lite ledsamt när jag såg deras intervjuer. Varför min känsla var så är oklart, tveksamt om jag kommer sakna dom, snarare att jag kan sätta mig in i deras situation och känna hur tufft ett sådant beslut är att ta.

Nu väntar en ny promenad i den härliga vårsolen! 

lördag, mars 17

Arbets-EKG coming up


Hej, jag heter Alfons och jag gillar att äta med hela kroppen

Häromdagen så ringde dom från kardiologen och gav mig en tid för arbets-EKG kommande torsdag. Hoppas allt är okej då så att jag får börja träna igen! 

Jag fortsätter med att fuska lite och röra på mig så mycket jag törs. Under gårdagen så gick jag ju runt, runt på skidstadion i Bergebo när eleverna tränade. Sedan så tog jag en fem kilometer lång promenad här hemma, i början av den promenaden lade jag in 100 nya utfallssteg i ett streck, givetvis med viktväst på. Ni hör ju, inget som skrämmer slag på konkurrenterna som tävlar Birken, världscup eller något annat. Men jag håller igång och jag är sugen att göra jobbet i sommar och höst. 

Drömväder ute idag, snart ska vi ut med skidvagnen på en liten fin tur, det blir skoj! 

fredag, mars 16

Det blir kämpigt att skita i några dagar.


Barnvagnspromenad i solnedgången under gårdagen


Skidprofiljobb i morgonsolen

Ja men tjena. 

Konstig rubrik kanske ni tycker? Inte då, säger jag. Under gårdagen så tog jag en sedvanlig promenad på totalt tio kilometer, den promenaden inleddes med att i sträck köra 100 utfallssteg med den tio kilo tunga viktvästen på. Det känns i baksidorna idag... Förutom det så blev det lite lätt TRX-styrka, här är formen på undertecknad (känsliga tittare varnas för tjock-chock):


Idag så började dagen med en halvtimmes cykling upp till bergebo. Minus 16 grader var det, men bra kläder med underställ och hela kitet gjorde cykelturen hur trevlig som helst. Inga gubbar som försökte köra förbi och livets solsken. Uppför backen i Bergebo så hade jag blivit passerad av tanter med rullatorer, backen är rätt brant och min enpetare till cykel är sjukt tung att veva runt när det lutar emot. Väl uppe i Bergebo så tog jag hand om skidprofil-eleverna efter bästa förmåga. Passade också på att gå omkring runt skidstadion i det härliga vädret, allt för att försöka stänga ringarna på Apple watchen. 

Nu väntar resten av veckans sista skol- och jobbdag. Därefter drar jag hem för att gå en kortis, köra lite TRX och sedan fira Alfons mormor som fyller år. 

Vi hörs!

torsdag, mars 15

Drygt fem mil i veckan, träningsvärk och nöjda med mitt jobb








Det har bjudits på finväder i dagarna tu. Sol med en fin dimma imorse, 12 härliga minusgrader och en riktigt härlig cykeltur. Det gäller att njuta! Återigen kom träningsbrillorna väl till pass, dessa till trots så tårades ögonen i utförsbackarna, kanske på grund av det fina vädret?

Jag skrapar ju ihop över fem mils cykel per vecka (54 kilometer) och jag har ju även fått en (dum?) idé att jag måste få ihop en mils promenad per dag, vilket blir lite mängd till slut, både i tid och längd. Dessutom så har jag fått för mig att jag måste gå så snabbt jag kan nu. Att jag aldrig bara kan ta det lugnt och slappna av, nu när jag egentligen inte ens får eller bör träna och dessutom är våren här snart, vilket betyder att det är slut på skidtävlingar. 

Men på tal om att inte kunna ta det lugnt. Igår med cirka en kilometer hem på cykelvägen så märker jag att en gubbe försöker passera mig med som cykel. Sådant där gör ju mig vansinnig. Till mitt försvar så var det jävligt moddigt och mina smala däck sjunker bara ner i sörjan. Dessutom så ger jag mig fan på att den jäveln hade en elcykel. Men om mig det kom han inte, jag spättade på ett ryck uppför backen efter Jax mot Skvalet, saktade ner igen och tänkte att ”striden” var över och att jag visat vem som bestämmer. Jo hej. Den fan försökte åter sig på en omkörning. Vet folk inte vem jag är, eller vad är grejen? Han fick i alla fall smaka på en ytterligare fartökning som han ej kunde svara på. Sådär gör man bara inte emot mig. Är det förstått?! 

Förutom dessa dåraktigheter så tryckte jag in lite lätt styrka i källaren igår, tre varv på följande:

- 12 stycken ”stakövning”, plankanposition på armbågar upp på händerna. 

- 8 stycken armhävningar följt av bendrag

- 10 stycken TRX-rodd

- 10 chins L-sit (en aning fusk kanske, men men)

Efter styrkan så gick jag en mil i rask takt, det tog för mig 95 minuter. Passade också på att springa utför från Skräddarbacken i fem minuter. Utför för attdet blir mer belastning på muskler och mindre på hjärtat. 

Träningsvärken idag är riktigt härlig i min feta buk, skönt! 

Under gårdagen så hade jag ett lönesamtal med chefen/rektorn. Dom var tydligen väldigt nöjda med mitt jobb, både som assistent och som lärare på skidprofilen. Kul! Både kollegor, föräldrar och cheferna var nöjda. Eleven jag har hand om är mycket lugnare. Det är ju alltid kul och uppskattande att höra sådant. Troligen blir det dock inte många kronor i eventuell löneförhöjning och det sliter ju en del på motivationen att gå hit för 10K i månaden... Men så länge jag åker skidor så fungerar det ju bra. Tanken sen är ju att gå någon yrkeshögskola och sedan försöka fixa ett mer välbetalt jobb. Egentligen kanske det hade funkat att göra även nu? 

Idag så handlade jag följande aktier: Castellum, Swedbank och SCA. Det trillade också in en liten utdelning från Johnson & Johnson, superb. 

onsdag, mars 14

Jag har fuskat lite.










Det var inte så dåligt väder idag mina vänner! Sex minusgrader och strålande sol bjöds det på när jag gränslade blyhästen för att bege mig mot arbetet. Njutbart! Fick till och med lov att använda mina jawbreakers. Hoppas verkligen vi kan få en fin vår med solsken och skare, hade varit grymt fint att få åka skidor på skaren i närheten av hemmet. 

Igår så slog jag till med ytterligare en promenad, här är rutten för den:


Ungefär samma vända som jag gått i princip varje dag den senaste tiden. En blandning av platt kupering till en början och sedan lite backigare mot slutet i Skräddarbacken. Planen med promenaden igår var att gå lite fortare och att försöka hålla min under tio minuter per kilometer. Den planen lyckades och jag snittade på 9,20 min/km, inte illa. Totalt blev det 1,40 timmar och 10,7 kilometer. Den sista kilometern är utför ner från Skräddarbacken, där började Alfons bli lite grinig när han låg i vagnen så jag lät den rulla lite fritt i den mån det gick och sprang samtidigt bredvid. Det resulterade i en gladare Alfons och lite lätt löpning för min del, oerhört skönt!

Inte nog med att jag sprang i nästan en kilometer igår. Jag blev nedskickad av Amanda till källaren för att lämna en sak i frysen och då passade jag på att köra lite lätt styrka i TRX-banden också:

- 12 stycken ”stakövning”, plankanposition på armbågar upp på händerna. 

- 8 stycken armhävningar följt av bendrag

- 10 stycken TRX-rodd

- 5 + 3 + 2 chins 

Det kändes riktigt skönt i kroppen efteråt och till följd av mitt fuskande igår så känner jag en härlig träningsvärk i framförallt bålen idag. Otränad och fet, men glad. Funderar på att göra om proceduren idag...