lördag, februari 2

Seger i Evertsbergsrennet 2019!


Hej kamrater. 

Det gick vägen idag igen faktiskt! Sopade hem både spurtpriset och segern, det får jag vara nöjd med! 

Det var en väldig sällskapsresa länge i loppet. Jag låg länge på 3-4:e plats typ. Tog det lugnt och försökte hålla mig i skinnet. Efter cirka 18 kilometer så börjar en fin stigning på lite drygt 100 höjdmeter upp till spurtpriset efter 22 kilometer. Från att ha varit ett ganska samlat och pratigt fält så blev det plötsligt ganska tyst när jag gick upp i spets och börjande grilla lite. Jag fick med mig en stark kanotist som jag glömt namnet på, men han utmanade inte till spurtpriset, strax därefter så kom Michael Boberg ikapp och vi tre fick ett bra samarbete tillsammans. 

Vi turades om att dra bra och jag tyckte vi höll en jämn och ganska hög fart. Dock så var det en del snöande och mycket nysnö i spåren, så vi i front kanske hade det lite tyngre än de bakom. 

Med cirka 11-12 kilometer släppte Boberg och någon kilometer efter så släppte den slutliga tvåan (förlåt att jag glömde namnet). Den här starka killen släppte någon sekund och låg sedan länge på ett kort avstånd om uppskattningsvis 10-15 sekunder. Jag körde på ett ett högt och jämnt tempo på precis under det jag hade i förhållandevis kontrollerad intensitet. Hade jag behövt så skulle jag troligen kunna gå lite hårdare in mot mål. Men kroppen svarade ganska okej och det kändes rätt bra. Jag tänkte där på slutet av loppet att jag skulle kämpa för vår kära Boss och jag tillägnar segern honom! 

Åkte på ett par Fischer double poling idag och dom tycker jag gick riktigt fint!

Siffror från min nya polar Vantage V-klocka:







4 kommentarer:

Anonym sa...

Grattis, fin seger till Boss ära och minne.

Adam Steen sa...

Tack!

Anonym sa...

Emil Svensson var väl den starke landlagskanotisten?

Adam Steen sa...

Ja. Som jag skrev i senaste inlägget :)