söndag, augusti 18

50 kilometer motvindsstakning


Tjenare!

Det är kanske inte så kul att åka rullskidor som det ser ut, eller som ni kanske tror. Men det är ju tyvärr något som måste göras om man vill röra sig i hyfsad fart i skidspåren till vintern. Idag var det en dag där det började lovande med helt okej känsla och kropp. Därefter blev det successivt jobbigare och jobbigare. 

När jag stack ut så var det rätt fint väder, soligt och varmt. Planen var en femmil på under tre timmar med mina Elpexfyror. Den första milen via Mellsta, Norr Amsberg och Ängesgårdarna gick rätt fint, bara lätt motvind och den tog endast 32,5 minuter. Flöt på fint med andra ord. 

Sedan åkte jag bort genom Vallmora och vidare höger mot Smedsbo. På vägen mellan Smedsbo och bort mot Valsan så har man nu lagt ett väldigt tungrullat och jävligt gruslager som någon form av förbättring på asfalten, vilket genast fick mig på sämre humör. Det började även blåsa mer (motvind givetvis) och jag började få regnstänk på mig. Jag passerade 20 kilometer på cirka 67 minuter. 

Rutten fortsatte på cykelbanan längs riksväg 293 mot Falun, jag svängde av höger mot Aspeboda och sedan vidare till Ornäs. När jag med motvind längs cykelbanan svängde av ner mot Aspeboda så trodde jag inte det kunde bli värre, men där visade det sig att vindarna mot tog fart än mer och stundtals upplevdes det som om jag stod still. Av någon anledning tycker jag också att sträckan: 293 - Aspeboda - Ornäs (åt båda riktningar) är en riktigt tråkig sträckning på just rullskidor. Så här var jag inte speciellt nöjd eller glad. Började bli en aning sliten också. Passerade 30 kilometer efter 100 minuter. 

Försökte gneta på så gott jag kunde ner mot Ornäs och såg fram emot att få svänga höger mot och genom Dalsjö. Nu skulle jag väl ändå få om inte medvind, så åtminstone inte motvind. Jo hej, precis innan jag vek av mot Dalsjö så blickade jag upp mot fanorna som stod i vinden, det visade sig att jag åkt i någon rövig sidvind som upplevdes som motvind, kommande sträckning skulle bli rak mot. Började bli ganska less och uppgiven, men samtidigt visste jag ju att det bara var att bita ihop och köra. Någon enstaka svordom, samt några gutturala skrik kunde nog höras från mig mellan Ornäs och Dalsjö. Precis innan jag korsade Torsångsvägen över mot Nyckelby så gjorde jag faktiskt ett vindtest, jag vände om och åkte några hundra meter tillbaka mot Dalsjö bara för att se om det var fel på mig, eller om det faktiskt var motvind. Det var medvind då, åt hållet tillbaka mot Dalsjö. Så ni som tvivlar på min upplevda motvind bara är "hitte på" kan sluta tvivla nu. Jag åkte tillbaka mot Nyckelby, Islingby och sedan Domnarvet. Givetvis i upplevd motvind, som egentligen var en missgynnande sidvind. Passerade 40 kilometer efter 2,13 h. 

Den sista milen så åkte jag sedan över Domnarvet, Bullermyren och Sportfältet. Med några små skarvar här och var för att få ihop mina planerade 50 kilometer. Denna sista sträcka så var motvinden lika illa som mellan Ornäs och Dalsjö. Alltså på riktigt rak motvind. Plus lite lätta regnstänk. Jag har haft bättre stunder på ett par rullskidor.. Jag kom till slut hem efter 2,49,05 h, 50,11 kilometer och 290 höjdmeter. Mer eller mindre helt slut. Snittpulsen var dock på blygsamma 121 slag, så jag var inte utpumpad på det sättet, mer less av (ja just det) motvinden och trött muskulärt från gårdagens urladdning!

Bra träningsvecka ändå på 11,20 timmar och 177 kilometer. 

Inga kommentarer: