torsdag, februari 22

Fördärvet är ett faktum



Jag har ju varit duktig med att äta godis endast dagen innan tävlingar sen omkring jul. Tidigare åt jag ju förbjudet mycket godis. Under gårdagen när jag skulle på ett ärende för att köpa skruvmejslar så tog jag både Benzen och smet även in på den lokala affären för att köpa en påse lösgodis. Likgiltig, uppgiven och bedrövad. Nästan i alla fall. Nejdå, jag får väl självmedicinera en aning. Förra vintern var ju fokuset att fasta i tid och otid. Numer så är förutom familjen min största glädje här i livet att äta, speciellt nu med tanke på att jag inte får träna. Så att fasta är ju inget jag gör speciellt ofta, tyvärr. Jag mådde ju bra av det också, även om det kanske barkade ur ibland när jag fastade i 45 timmar och avslutade med styrkepass. Men det fungerade ju, jag var skapligt snabb förra året och vägde ju in på sub 70 kilo. Dagen till ära så fastar jag åtminstone över dagen och äter först till middag, det blir väl närmare 20 timmar utan mat, alltid något.


Att jag inte ladda upp inför och sedan köra Vasaloppet ger ju mig ångest nu, eller ångest kanske är fel ord. De andra åren jag åkt Vasaloppet har jag haft ångest inför. Inte för längden direkt, snarare för att det är sådan hysteri runt om och framförallt allt folk som är med, det är nog det värsta för mig. Att bara tävla i 90 kilometer på en "vanlig" tävling hade inte varit något speciellt. Men ja, i år blir det inget Vasalopp och då ska jag må dåligt över det istället. Tänk att jag aldrig får vara nöjd och tänk hur det där helvetesloppet fått mig att må dåligt genom åren. Ändå ska jag alltid dit för att åka.. Årets upplaga så är känslan just nu att jag inte ens klarar eller vill se det på TV. Men det kanske hinner ändra sig. Vi får se. 


Nej hörni, vad säger ni om en "krya på dig Adam-swishbombning" till mig?! 0761664997 Snällt, tack!


onsdag, februari 21

Kul att några bryr sig i alla fall


Ja men hej.

Just sett sprintstafetterna, under finalerna måste jag säga att min puls gick upp, hade nog en hjärtfrekvens oroväckande nära 100. Det var nervöst och spännande. Typiskt att inte herrarna fick en medalj, fan. 

Igår så gick vi till och hem från affären, bland annat så köpte vi en gåstol åt Alfons. Det gick bra dit och nästan hela vägen hem, men sista kilometern så upplevde jag en sådan där speciell trötthet i kroppen igen. Kanske inbillning, jag vet inte. Men det kanske är bra att ta det hela på allvar ändå. Undrar vad jag ska göra på dagarna då, Amanda målar om köket och jag hänger lite med Alfons. Laddade ner en emulator till datorn igår och började spela lite gamla TV-spel från 90-talet, kul ett tag åtminstone. 

Det är ju uppskattat att en del har hört av sig och beklagat sig i alla fall, tack för det. Har åtminstone några vänner och följare som bryr sig, skönt så. Fick dock inte ens ett krya på mig när jag sjukanmälde mig på jobbet, kul.. Det här idrottandet betyder ju så mycket för mig och det är ju nästan hela mitt liv, var i alla fall. Det verkar ju en del inte förstå.. Nu har jag ju min familj att umgås med. Jag hade nog tacklat hela situationen mycket sämre för något år sedan, så det är ju alltid något positivt! 

Ska nog snart snöra på mig mina icebug och ta en långsam promenad till affären för att köpa små skruvmejslar, måste skruva upp min drygt fem år gamla Macbook och rengöra den från damm, den blir så varm numera! 


tisdag, februari 20

En uppdatering till mina följare


Tjenare!

Hemma igen med familjen och således dags för en liten uppdatering. 

Jag skrev ju en liten edit på gårdagens inlägg, men det verkade inte kommit in. Jag fick ju träffa en AT-läkare först som rekommenderade sex månaders vila, det gick jag inte med om och fick då prata med överläkaren som kom med samma dom. Jag var som ni förstår inte nöjd då heller så överläkaren sa att han skulle prata med sina kollegor och kom sedan tillbaka med en mycket bättre dom: en månads vila. Det känns ju faktiskt rätt okej, tråkigt att missa Vasaloppet, men skönt att inte behöva vila hela sommaren. 

Det är en inte alltför enkel "sjukdom" att sätta en "dom" på att såhär är det och såhär är det inte. Dom kunde ju inte till hundra säga att det är en hjärtmuskelinflammation. Allting såg ju bra ut på ultraljudet, men jag hade ett förhöjt troponinvärde som legat på 58 och 61 vid de två tillfällena jag blev testad. Samtidigt fick jag berättat för mig att det fanns patienter på avdelningen med över 1000 i värde. Dessutom så kunde mitt värde ha varit förhöjt på grund av hård fysisk aktivitet. Så det är ju inte för inte att jag undrar och tycker det är lite diffust. Personligen så tror jag inte det är speciellt allvarligt alls, men samtidigt kanske det är lite dumt att chansa när det kommer till hjärtat?! Lite skillnad om det kommer till axeln exempelvis, det är ju lite enklare att leva med en dålig axel än ett dåligt hjärta. 

Läkaren sa som sagt att jag skulle vila en månad, men jag kunde ändå leva normalt i vardagen och även cykla till jobbet med cirka 100 i puls. Så som sagt är det inte jätteallvarligt, dock så tyckte dom att jag skulle vara hemma från jobbet denna veckan för säkerhets skull, dom skrev även ut Ipren(!) som jag skulle äta i en vecka. Även nästa vecka är jag hemma från jobbet då det är sportlov, som avslutas med söndag och Vasaloppet... Blir garanterat inget Vasalopp för mig i år i alla fall, då jag sålde startplatsen igår. Första gången sedan 2010 som jag missar Vasaloppet, men jag kommer tillbaka, förhoppningsvis starkare än någonsin, för i år blir det en än mer taggad Adam Steen som börjar vårträningen!   

måndag, februari 19

”Ingen träning på ett halvår” (Eller en månad?)

BloggerImage

Ja alltså vad fan, haha. Efter en natt så vaknade jag upp med att sköterskorna kom in och ville väga mig, 75 kilo, inte ens där får jag vara nöjd. Efter det så blev det ultraljud på hjärtat, inga fel hittades där, vilket det inte gjorde under min senaste hjärtmuskelinflammation heller. Då såg dom bara på ett värde som var förhöjt och jag beordrades helvila i tre veckor om jag minns rätt. Det var i alla fall i början av vintern det inträffade och jag minns att jag åkte skidor senare samma vinter. Nu har jag just träffat två läkare, en AT och en överläkare. Båda dillar om sex månaders vila från träning och skidor, sex månader! Hur fan ska jag klara det? Vad ska denna blogg handla om i fortsättningen, heminredning och blomskötsel? Nej fy fan. 

Finns det möjligen någon jag kan träffa som är specialiserad på elitidrott (nåväl, gäller kanske inte mig, men ändå) och hjärtan? Måste ju få tag i en specialist som har koll. Dom jag träffade här kunde inte med säkerhet ens säga att jag har hjärtmuskelinflammation. Det var ett litet värde som var förhöjt bara, vilket det också kan bli av hård träning. Dom verkar tämligen osäkra här, det hade ju varit en sak om dom var bombsäkra och bestämda. Jag kan ju för fan inte vila ett halvår?! Tänk bara på hur jävla fet jag kommer bli och hur svårt det kommer bli att bara komma upp till gröngölingsnivån jag håller nu. Suck. 

söndag, februari 18

Kvar på hjärtavdelningen med misstänkt hjärtmuskelinflammation


Varit på akuten, gjort undersökningar med blodprov, EKG och så vidare. Det visade på lite förhöjda ”hjärtvärden” i blodprovet, samt ett lite avvikande EKG, Alltid ska det då vara något. Läkarna misstänker hjärtmuskelinflammation och jag ska vara kvar här över natten för nya prover och observation. Det var det Vasaloppet och den karriären, kanske? Inget skrivet i sten än. Jag är vid rätt gott mod ändå, det ska nog gå bra, och har jag återigen fått hjärtmuskelinflammation (hade ju en år 2006, men det kanske jag redan nämnt?), eller eventuellt en hjärtsäckasinflammation så är det väl så. Får vila en tid och sen på igen. För även om jag stundtals hatar den här skidåkningen så är det ju ändock bland det bästa jag vet. Eller ja, jag är ju fast i den, känner mig dessutom inte klar med den. 
Imorgon väntar lite fler tester, ultraljud på hjärtat, med mera. Kanske får lite fler svar då. 

Vi hörs! 

Brytbuss och akuten nästa

Topp-succé idag va? Eller inte. Hängde väl med ett tag i alla fall, när täten sen stämplade plattan i mattan så var det godnatt. Både skidor och kropp var katastrof. Hängde tyvärr inte ens med dom jag åkte omkring när jag låg i ryggen. Än värre var att jag kände mig totalt kraftlös i framförallt armarna, men egentligen hela kroppen. Dessutom känns det konstigt i hjärtat på något sätt, svårt att förklara, inbillning eller inte. Det hackar lite i hjärtat, dubbelslag typ.. Så det känns dumt att chansa, speciellt då jag hade hjärtmuskelinflammation år 2006. Dumt nog var jag ju lite halvkrasslig under förra veckan, men körde ändå, inte bra, idiotjävel som man är. Jag åkte ett varv ungefär idag (26 kilometer), men jag tävlade i ett halvt cirka. Det är roligt när det går bra för andra, heja livet. Jag har i alla fall det bra ändå, idrotten är inte allt. Nu får vi se om det blir något Vasalopp! 

Akuten i Falun nästa. Skönt att jag inte är speciellt bitter i alla fall, det är ju alltid något!

Bessemmerloppet idag

Godmorgon! 

Den här appen för bloggning har ju åter ballat ur för mig, nu kan jag endast skriva. Inte addera bilder, redigera text, lägga till länkar och så vidare. Typiskt. Har varit i kontakt med utvecklaren som har en lösning på gång åtminstone. 

Idag väntar Bessemmerloppet, 52 kilometer på en rätt så platt och fin bana. Klockan 11,00 går starten. Kollar man längd.se så har ju dom som vanligt sina speciella favoriter inför tävlingen, skönt att jag slipper vara en av dom och skönt att jag slipper dra. Jag hoppas på att kroppen svarar okej! Efter denna vecka blir det som tidigare nämnt lite mindre träning inför Vasaloppet, då borde jag få lite mer överskott!

Hörs senare!

lördag, februari 17

Spännande(?) skidtester och lätt träning


På toppen av Lugnet, för första (och enda) gången idag

Idag har vi varit i Falun i några timmar. Vi började besöket i residensstaden med att äta lunch på min sponsor-restaurang Dala Wärdshus Falujungfrun, det bjöds på en god köttgryta med ris. Därefter åkte vi ut en sväng till mina föräldrar, innan pappa och jag åkte ner till Lugnet för att testa skidor. 

Under skidtesterna så var det väl bara två uppseendeväckande saker, det ena var en kärring som vägrade att lyssna på mig när jag skrek att hon skulle hålla upp stavarna så hon inte skulle slå dom i pinnarna för skidtesten, som står bredvid spåret. En skidtestare har man på benet, den har en fotocell som registrerar när man passerar reflex-beklädda pinnar. Den första startar tiden och den andra stoppar tiden. På så sätt får du reda på vilka skidor som är snabbast. Åter till tanten. Tror ni hon lyssnade? Tror ni hon slog ner pinnen? Korrekt svar är att hon inte lyssnade, hon tog inte ens notis till mig och hon slog ner pinnen med staven. Vad ska folk åka i spåren för om dom inte kan åka skidor ens?! Varenda dag måste man reta upp sig på folk som inte kan bete sig. 

Det andra uppseendeväckande med testet var att vi testade fyra par klassiska och två par skate. Skateskidorna var outstanding. Ni minns kanske att jag åkte skateskidor i Orsa förra helgen? Idag gick dom lättast igen, både snabbast i mätaren och klart bäst känsla. Vi har fått höra via "Fischer-folk" att skateskidorna används mer och mer på långloppen och jag förstår varför. Alla skidor var uppvallade med Briko Maplus Med Base

Efter skidtestet så åkte jag 50 minuter skate uppe på Lugnet. Herre min skapare vilken klasskillnad mot spåren i Bergebo. Detta var första vändan på Lugnet för året och jag saknar verkligen dessa banor, även om själva banorna är mer än okej även i Bergebo. Under passet så körde jag 4 x 15"-15" för att få väcka kroppen en aning, kändes inte jättebra. 

Nu väntar middag och soffhäng, hörs imorgon!

fredag, februari 16

Löpbandsintervaller med lätt styrka och hjärtrusning


Äntligen har mina nya AXA-kläder kommit. Dom var egentligen klara redan i höstas, men dom blev skickade till huvudkontoret och någon Nisse-Lasse där hade tagit dom och trott det var sina. Nu äntligen har jag en egen uppsättning av den nya designen, nice!

Godkväll.

Dagens träningspass blev som följer:

Löpband:

- 10 minuter @ 5,00 min/km - 1% lutning + 10 minuter @ 4,30 min/km - 1% lutning

- 3 x 20"-20" @ 3,45 min/km - 3% lutning

- 4 x 7,30 minuter @ 4,20 min/km - 0 - 2,5 min 4% lutning - 2,5 - 5 min 5% lutning - 5 - 7,5 min 6% lutning. 2,30 minuter vila mellan varje intervall

- 10 minuter @ 5,00 min/km - 1% lutning

Kändes bra och kontrollerat. Som vanligt sprang jag i mina Hoka Clifton 3. Ni har siffrorna i bilderna under. Något oroväckande så rusade hjärtat helt plötsligt under den tredje intervallen, någonstans i mitten (även det syns i en av bilderna under). Från 170 så steg den till 180 ungefär, därefter sjönk den igen. Konstigt och läskigt. Jag kände inget speciellt så jag fortsatte passet som planerat. Någon som har koll, är detta farligt?! Min kompis "Läkern" som är hjärtläkare är ju i Sydafrika nu, så han kan jag ej fråga dessvärre.. Det borde ju inte vara alltför allvarligt kan jag tycka?! Har ju läst om folk som fått hjärtrusningar till över 200 i flera minuter. Jag mådde ju varken dåligt eller blev tvungen att avbryta. Jag får hålla lite koll på pulsen framöver helt enkelt. 

Efter löpbandet så körde jag en kort styrka bestående av följande:

Tre varv (start var tredje minut) av: 10 TRX-rodd - 6 stakkast med medicinboll 10 kilo - 6 "half squats - biceps - axelpress" (typ stakrörelse)




Ny aktivitetsmorgon


Tjenare. 

Bilden ovan är från igår, strax innan solen gick ner, uppe på Tjärnaberget, långt där nere syns Borlänge. 

Idag har jag åter börjat dagen med ett skidpass tillsammans med eleverna på skidprofilen. Eller dagen började egentligen med att kolla OS. Det var inte speciellt intressant så jag slog av på slutet, trist. Träningen blev i alla fall ett lugnt pass på 75 minuter, skate. I eftermiddag väntar det löpbandsintervaller, kämpa!