söndag, december 8

Det blev visst tre timmar



Mina Jawbreaker var i det närmsta helt igensnöade den sista halvtimmen. Envist så hade jag dom ändå på mig, då det snöade i sidled och jag ville inte få ont i ögonen. 

Med hela det här projektet att ta sig till Falun med Alfons, slita på Benzen och lägga en halv förmögenhet på bränsle så är det ju lika bra att träna när man väl gör det. Jag har ju inte varit jättesjuk, bara småkrasslig. Så jag behövde träna. Dessutom så blir det med stor sannolikhet ingen skidåkning i veckan heller. 

Tanken var först att köra skate och stakning i typ 1,30-2 timmar. Men vem försöker jag lura egentligen. Jag visste väl ändå innerst inne att det skulle landa på tre timmar innan det var över. Dessutom så lär det ju bli en del löpning i veckan, så jag bestämde mig ganska snabbt för att enbart staka. 

Till en början var det uppehåll och gick ganska lätt där i spåren. Enda lilla problemet under den första halvan av passet var att jag frös om händerna och fötterna. Annars tyckte jag det flöt på bra. Jag blev positivt överraskad att dom hade förlängt spåret till lite drygt två kilometer, så det var kul! 

Under den sista timmen så tilltog snöandet alltmer och jag började så smått ledsna ur. Men när jag kommit så långt var det bara att bita ihop och fortsätta. 

Jag åkte lugnt och fint under hela passet. Tyckte inte det kändes som om jag hade vilat i sex dagar, det var ju positivt. Till slut blev det då som sagt tre timmar, 45 kilometer exakt och 890 höjdmeter. Snittpulsen landade på 115. 

Skönt att vara igång igen, nu blickar vi framåt!

Nu får det vara nog



Kaffe och sellerijuice. Dagens frukost 

Hej hej. 

Ja, nu får det vara nog med dekadens och vila. Gårdagen bjöd på två kortare promenader och lite julklappsköp. För övrigt var vi bara hemma med Alfons. På kvällen blev det ett nytt världsrekord i chokladbolls-ätande. Nu får det vara nog på ett tag, inte nog med att jag blir fet som en julegris, pulsen blir otäckt hög av alla sådana onyttigheter och sömnen blir lidande. Det finns liksom inga mellanlägen för mig, allt är av eller på. Antingen äter jag enorma mängder onyttigheter, eller ingenting. Det där känns igen i hela livet för mig. Så det är bara att försöka göra det bästa av situationen. 

Nu ska jag försöka ta tag i livet igen. Planen är att åka till Falun för att åka skidor en stund. Hoppas kroppen reagerar positivt på det och att jag åter kan börja göra det jag gillar allra bäst: plåga kroppen till förbannelse. Önska mig lycka till. 

lördag, december 7

32k



Beklagar att jag ser ut som fan själv. 


God lördagsförmiddag på er. 

Igår smattrade jag in 32 tusen steg. Det är inte illa för att vara en sjuk/vilodag. Idag är det lite samma sak som igår, lite mer krasslig när jag vaknar, men sedan släpper det mesta. Dagens symptom är: en aning snorig och lite slem i bröstet. Hoppas ändå på att kunna träna imorgon. Men det återstår att se. Jävligt jönigt att inte ha kunnat träna på snart en vecka, jag blir nu inte bara sämst i världen på skidor (igen), jag blir även fetare än fetast. Vägde dock in på 71,0 kilo igår, men det var efter mina 32k steg och innan jag dammade i mig en årsförbrukning av chokladbollar.. 

Jag får bara fortsätta försöka hålla mig vid så gott mod jag kan, ägna tid till familjen och försöka leva i nuet. Planen för dagen får bli en tur ut till skogen med gänget och kanske handla lite julklappar. 

Vi hörs senare!

fredag, december 6

Ser vi en ljusning?!





Alfons tillsammans med Amanda, mormor och farmor har idag bakat pepparkakor 

Tjena tjena. 

Jaha, så var den arbetsveckan ett minne blott också. Jag började morgonen trött och vingelkantig efter dålig sömn. Alfons har varit lite orolig några nätter igen, vaknat och kommit in till oss. Svårt att få bra sömn då. Nattens skörd blev knappa sex timmar. Inte optimalt när man försöker bli frisk, men vad gör man. 

Då jag inte kunde träna så fick jag bara ta närvaro på eleverna på skidprofilen. Sedan tog jag mig en rejäl promenad, hann även med en till promenad på min rast. Så jag har idag gått cirka 20 kilometer och cyklat 15. Närmare fyra timmar aktiv tid idag, det är bra och det känns som det går åt rätt håll med min sjuka nu. 

När jag nu varit sjuk har jag ju som sagt tillåtit mig att äta lite godsaker. Både i tisdags och onsdags efter jobbet så smaskade jag i mig rejäla godispåsar. Igår och idag har jag dock rätat till det genom att fasta under dagen. Det för att även idag kunna smaska i mig igen. Igår noterade jag faktiskt en så pass låg vikt som 70,8, inte illa det! Men nu snart får jag gärna bli frisk och kunna träna. Förhoppningen är åtminstone ett pass i helgen. 

Nästa helg är det tävlingar i dagarna två i Älvdalen, hopps jag hinner igång tills dess. Överraskande nog har jag hållit mig vid hyfsat gott mod, trots att jag inte tränat sedan i söndags. Men nu börjar det krypa lite i kroppen igen. 

Vi hörs imorgon!

Numero tre i minnenas allé



Alfons och jag, några dagar innan Vasaloppet 2019




Elitleds-selfie vasaloppsmorgonen, några minuter innan 08,00
















Alfons i april 




Fjällskidåkning i Sälen i april












torsdag, december 5

Segt



Hej på er. 

Kämpar vidare i livet. Betar av arbetsdagarna på löpande band. Snart jullov! Den 20:e december till den 7:e januari kommer jag vara ledig, med betalt dessutom. Riktigt skönt! Hoppas jag kan få till en fin period med bra träning då. 

Idag är det oförändrat vad gäller sjukläget. Sämre på morgonen, bättre på dagen. Lätt snorig och slem i bröstet. Inte sjuk, inte frisk. Kan inte minnas att jag känt något i halsen idag, det är ju bra. Men jag vill ju bli frisk nu, så jag kan få till träningen igen. Nåväl, bara att kämpa vidare, snart måste det väl släppa. 

Vi hörs imorgon igen, hoppas på en friskare Adam då. 

Minnenas allé nummer 2



Axeln ur led på Beat the mountain 2017




Alfons dop, december 2017



Alfons första jul(kort)












Hjärtmuskelinflammation, februari 2018




Åter i träning efter hjärtmuskelinflammationen, april 2018




Träning i barüber med Måns i Bergebo i slutet av april 2018




Upp på ett litet berg på Mallorca, tillsammans med Amanda, juni 2018



Återupplevde en gammal backe på samma Mallorca-resa, nämligen Sa Calobra




Löptävling i Dala-Floda, smyganmälde Amanda också..




Löptur upp till toppen av Muskboberget






























Avställd av min bror på Bessemmerloppet 2019, första gången på många år han slår mig

onsdag, december 4

En tripp ner för minnenas allé

Tjena.

Jag gick igenom lite bilder i iPhonen och tänkte delge er några utvalda i två-tre inlägg. Har ju ändå inget matnyttigt i form av träning att bjuda på:




En bild från Vasaloppet 2015, min bästa placering 48:a




Det blev dock en dyr historia med en tung faktura från FIS på grund av för stor reklam på benet












JSM Silver i Husqvarna 2003, efter Andreas Svanebo och före Anders Svanebo




Sliter under Birken 2016, 67:e plats resulterade det kalaset i






Träning på glaciär i Italien med Stockholms skidförbund, hösten 2016










Wadköpingsloppet 2017. En svettig historia med 15 varv x 3 kilometer. Blev tvåa, spurtslagen av Robin Bryntesson




Första (men definitivt inte sista) bilden på Alfons








Intervjuad efter målgång i Skinnarloppet 2017. Slutade med en fjärdeplats där












Just avklarat ett tufft intervallpass på rullskidor den 30:e augusti 2017. Det sista intervallpasset och kanske det sista passet där jag inte var pappa. Två dagar senare dök denna man upp:




Första bilden på Alfons ute i vida världen




Stolt pappa




Alfons hemkommen från BB och första mötet med vår älskade Boss